Idag kom min mamma på besök med en massa fina presenter till bebisen.
Vi tog med oss fika ut, och testkörde vagnen i det fina höstvädret! Så mysigt!
Här är jag och min fina familj!
En bebis som trivs i vagnen.
Jag, en mycket lycklig och stolt mamma tillsammans med mitt barn.
Nu har vi kommit hem från BB. Vi alla mår bra och svärmor (numera kallad farmor) är på besök med en blöjtårta full av presenter, från släkten!
Dag 1/4
Kl. 11:40 min slempropp lossnade.
Dag 2/4
Kl. 05:35 oregelbundna värkar och vattenavgång.
Kl. 07:00 inne på förlossningen konstaterades vattenavgång och att bebisen var fixerad.
Sedan CTG, och hemgång i väntan på att värkarbetet skulle bli kraftigare och tätare.
På kvällen hade jag ont och fick åka in igen, jag skickades hem med smärtlindrande medicin och en sovtablett.
Dag 3/4
På grund av smärta, kunde jag absolut inte sova trots medicinen.
Kl. 10:00 åkte jag in igen. Öppen med 3-4 cm och jag fick stanna!
Nu fick jag morfin, ett varmt bad, lustgas och slutligen EDA.
Barnmorskorna som hjälpte mig igenom förlossningens olika steg var fantastiska! Min man var det bästa stödet man någonsin kan tänka sig, han hjälpte mig igenom alla steg och gjorde allt för att underlätta situationen för mig.
Jag fick feber och blev testad för om jag hade covid-19, vilket jag inte hade.
Kl. 22:30 var jag öppen med 9 cm.
Dag 4/4
Jag fick värkstimulerande dropp.
Jag fick hjälp av en lätt sugklocka på de tre sista värkarna.
6 timmar efter att jag hade öppnat mig, kom min lilla bebis äntligen ut, och upp på mitt bröst!
Jag sprack och fick två stycken grad 2 bristningar.
Jag fick åka in och sys på operation.
När jag kom tillbaka efter operationen, möttes jag av min man som satt och gosade med vårt barn. Det var väldigt vackert!
Vi firade med födelsedagsfika.
Ärligt talat var min upplevelse (enligt mig själv) av förlossningen fruktansvärd. Dock kan jag i samma andetag även konstatera, utan att tveka, att det var värt alltihop, nu när jag har min lilla älskade bebis hos mig.
Mina komplikationer efter förlossningen:
Jag blöder.
Jag har ont där jag blev sydd.
Jag har hemorrojder.
Jag kan inte skratta/hosta/snyta mig, då mina magmuskler är försvagade.
Jag har ont i magen och rumpan.
Jag har eftervärkar.
Jag behöver träna upp mina bäckenbottenmuskler då även de är försvagade.
Jag är trött.
Jag har stunder när jag gråter.
Men! Allt detta blir märkbart bättre för varje dag som går!
Mina upplevelser av att bli mamma:
Jag är lycklig!
Jag älskar mitt barn!
Mitt barn är det finaste som finns!
Jag älskar min man mer än förut (jag visste inte ens att det var möjligt).
Han är en fantastisk pappa och har varit ett underbart stöd för mig.