Drygt en månad med min bebis har passerat, wow vad tiden går fort!
Gullet växer så det knakar och bär redan kläder i storlek 62 (2-4 månader), inte bara växer, utvecklas mycket också, vi båda två lär oss massor hela tiden.
Jag har blivit mycket bättre på att läsa hans signaler, och på att navigera livet som mamma.
Han har sedan drygt 3 veckor tillbaka kunnat fästa blicken, och har länge varit stark nog att lyfta och hålla upp sitt huvud.
Vi har nyligen upptäckt glädjen i att räcka ut tungan också! När jag räcker ut tungan mot honom, dröjer det inte länge förrän jag får svar med samma ansiktsuttryck.
Han är dessutom även på god väg att kunna vända sig från mage till rygg, och idag har jag till och med mötts av en massa fina leenden!
Bilden är tagen en natt när vi myser hud mot hud.
Vi har haft tur och jag är väldigt tacksam för att sömn, mat och ”toa”besöken fungerar bra! Det har till och med hänt att vi har sovit 5-6 timmar i sträck. Annars är det rätt vanligt med 2-3 timmars sömn mellan matning och blöjbyte, och en vakentid på ca 2 timmar åt gången. Det finns självklart även dagar med undantag då vakentiden är kortare eller för den delen, längre, och sömnen bara varar 10-20 minuter åt gången, men oftast får vi tillräckligt med vila. Liksom för många bebisar i hans ålder, är kvällen och natten en lite oroligare tid än dagen, men mycket närhet, napp och klassisk musik underlättar detta.
När vi har vaken bebistid, brukar vi äta, borsta tungan, byta blöja, prata, läsa ramsor, sjunga sånger, träna nacke och benmuskler och bada. När vi har sovande bebistid, passar jag på att göra något av följande: sova, äta, duscha, tvätta, städa och kanske baka eller se en film. Oberoende på om bebistid är vaken eller sovandes, försöker vi alltid gå en promenad med vagnen varje dag.
Sedan får vi absolut inte glömma bort att jag och och min man är ett team och att vi hjälps åt. Vi ger varandra tid för vila/sova och utrymme att göra andra saker, som att exempelvis ostört se en film, träna eller skriva ett sånt här blogginlägg.
Några saker som vi saknade när vi kom hem från BB:
- Babyfiltar, det går åt en del filtar.
- Handdukar att lägga över axeln när vi rapar (och ibland kräks), det blir en del tvätt och behövs därför fler än jag trodde.
- Likaså behövdes det fler handdukar att byta mellan på skötbordet, då det även här kan behövas tvättas en del.
- Maskin som blandar ersättning (då jag inte ammar) samt flaskor anpassade för ersättning.
- Vattenkokare, för att koka bort bakterier i vatten som används i nämnd maskin.
- Flera nappar, det går visst också åt en del.
- Steriliseringsmaskin för nappar och flaskor.
- Underhållning att titta på vid skötbordet (vi har satt upp klistermärken på väggen och de är väldigt uppskattade).
- Skål med vatten och barnolja bredvid skskötbordet, för att inte behöva vända sig till handfatet.
Uppdatering om min återhämtning:
Magen är starkare nu och jag känner att magmusklerna kommer tillbaka. Jag äter inte längre smärtstillande och blödningen upphört. Jag har haft klåda vid såret, och fortfarande lite hemorrojder, men även detta har minskat kraftigt! Jag har framfall, men det har jag läst är normalt, och kommer förhoppningsvis också gå över med tiden. Jag är mycket stabilare emotionell nu när hormonerna har stabiliserats, vilket är väldigt skönt. Det blir bättre! Mycket bättre! Härligt!